| applet-magic.com Thayer Watkins Kiseldal & Tornadogränd USA |
|---|
|
alltifrån transaktionbordet för en ekonomi |
| Industri | Stål | Veh | Agric | Cons | Investera | Gov | Exp |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Stål | 0 | 40 | 20 | 10 | 30 | 20 | 30 |
| Fordon | 10 | 0 | 10 | 50 | 30 | 30 | 30 |
| Agric | 0 | 10 | 0 | 80 | 0 | 0 | 10 |
| Importer | 20 | 10 | 20 | ||||
| Wages/Sal | 70 | 40 | 20 | ||||
| Rents/internt | 0 | 10 | 10 | ||||
| Avkastningar | 10 | 20 | 10 | ||||
| Deprec | 30 | 20 | 10 | ||||
| IBT | 10 | 10 | 0 |
Ett transaktionbord visar informationen som angår en ekonomi i en sådan väg, som den finnas till definierar enkelt resultatet och inkomsten av en ekonomi, och ser deras relation. 1. en rea; 2. en urförsäljning av firmorna i en industri förefaller i bordet såsom en horisontell rad. Firmorna i en industri får försäljer till firmor i andra industrier, eller till andra firmor i den samma industrin eller dem få försäljer till finalanvändarar liksom konsumenter och regering. En mellanliggande buyer finnas ettan som skar användning nyttarna, eller service till producerar andra nyttar eller servar inom ekonomin inom det bokföringsmässiga året. Vilkna firmor finnas köpa råvaror, och tillförslar för deras verksamheter finnas mellanliggande buyers. Konsumenter och regeringar finnas tillfalla inte användning som deras köp till producera andra nyttar, och service de finnas inte mellanliggande buyers och heter så finalbuyers. Exporter får till en buyer som skar producerar andra nyttar, men inte inom ekonomin exporterar så räknar dessutom såsom final1. en rea; 2. en urförsäljning. Investeringköp får finnas för mer sen produktion, men inte inom bokföringsmässig investering för år så köpen finnas dessutom räknat såsom final1. en rea; 2. en urförsäljning.
Varje inträde i bordet föreställer både en 1. en rea; 2. en urförsäljning och ett köp. Horisontella rader för industrierna finnas 1. en rea; 2. en urförsäljning, men de vertikala spalterna finnas betalningarna som göras vid industrin eller vid en finalanvändare. I transaktionbordet stålindustri1. en rea; 2. en urförsäljning till fordonindustrin finnas betalningarna som göras vid fordonindustrin till stålindustrin. De andra köpen och betalningarna som göras vid fordonindustrin, finnas visat i den vertikala spalten under fordonindustrin. Exempelvis förutom köpen av en industri för råvaror och tillförslar alltifrån andra industrier den får sådan köp för fabrikat utifrån av ekonomin såsom importer. Dessutom förutom betalningarna som göras till andra industrier för material, fordonindustrin, görar betalningar för arbetskraft (wages och löner), för ägodelanvändning (rents och intresse). För industri nödarna dessutom till satte åt sidan fonder till täckmantel depreciationen av dess utrustning och strukturer. Depreciation finnas kostnaden av huvudstad ”som användas upp” i processen av produktionen. En industri görar dessutom betalningar till regeringar för beskattar på 1. en rea; 2. en urförsäljning och på ägodel. Dessa beskattar betalningar finnas kännt såsom indirekt affärsrörelse beskattar. De heter indirekt beskattar, därför att, även om de finnas betald till regeringar vid affärsrörelse, de kommer ultimately alltifrån konsumenter.
Efter allaa andra betalningar har finnas vid en industri som det resterande går såsom avkastning till ägarna av firmorna i industrin. Avkastning utgör betalningen för huvudstad som investeras i industrin. När avkastning ingår såsom en betalning alltså de sammanlagda betalningarna av exakt jämbördig industri en automatiskt de sammanlagda 1. en rea; 2. en urförsäljning av den industri. Detta faktum finnas nyckeln till den vilkna relationen existerar i nationell inkomstbokföring.
Betalningarna som göras till andra industrier, heter mellanliggande betalningar, och den andra betalningburken heter slutbetalningar.
Den allmänna strukturen av transaktionbordet finnas:
| Industri | Finalanvändarar |
|---|---|
| Mellanliggande 1. en rea; 2. en urförsäljning och betalningar |
Final1. en rea; 2. en urförsäljning |
| Slutbetalningar |
I att definiera resultatet av en ekonomi, den finnas huvudsakligt till undviker dubbelt räkna. Om de sammanlagda 1. en rea; 2. en urförsäljning av de allaa industrierna tillkom, det resultera nummret skade finnas inte en lämplig åtgärd av resultat, därför att de mellanliggande 1. en rea; 2. en urförsäljning finnas räknat två gånger och kanske mer mycket. Exempelvis produktionen av stålindustrin skade finnas räknat en gång såsom 1. en rea; 2. en urförsäljning av stålindustrin och igen såsom delen av resultatet av fordonindustrin på grund av stålen som finnas försålt till fordonindustrin och införlivat in i fordon. Enkelriktat till undvika dubbelt räkna de mellanliggande 1. en rea; 2. en urförsäljning finnas till adderar upp bara 1. en rea; 2. en urförsäljning till finalanvändararna. För ovan transaktionbordet som breakdownen av 1. en rea; 2. en urförsäljning finnas såsom, följer:
| Industri | Mellanliggande 1. en rea; 2. en urförsäljning | Final1. en rea; 2. en urförsäljning | Sammanlagda 1. en rea; 2. en urförsäljning |
|---|---|---|---|
| Stål | 60 | 90 | 150 |
| Fordon | 20 | 140 | 160 |
| Jordbrukskultur | 10 | 90 | 100 |
Förutom att undvika dubbelt räkna av mellanliggande 1. en rea; 2. en urförsäljning, vi behöver till undviker att räkna importer såsom delen av ekonomiresultatet. Därför efter addera upp final1. en rea; 2. en urförsäljning som vi måstar, avdra importer. Den GROSS INHEMSKA PRODUKTEN av en ekonomi finnas definierat såsom summan av final1. en rea; 2. en urförsäljning av den mer mindre ekonomin dess importer. Summan av final1. en rea; 2. en urförsäljning alltifrån bordet finnas ovan 90+140+90=320, och nivån av sammanlagda importer finnas 50. Därför den GROSS INHEMSKA PRODUKTEN av ekonomin finnas 320-50=270.
Summan av final1. en rea; 2. en urförsäljning i transaktionbordet finnas justt summan av de allaa nummrarna i det övre righthand kvarteret av bordet. I stället för att addera tvärsöver till, få final1. en rea; 2. en urförsäljning för varje industri, etta somburken adderar varje spalt för finalanvändararna till får deras köp och adderar vertikalt alltså tvärsöver. I transaktionbordet de sammanlagda köpen av konsumenter finnas 140. Likewise de sammanlagda köpen av investors, regeringar och utländska buyers (exporter) finnas 60, 50 och 70; respektive. Således summaköpen vid konsumenter, investors, regeringar och exporter finnas 320. Subtrahera sammanlagda importer av 50 alltifrån detta figurer ger GROSS INHEMSKA KÖP av 270. Detta måster nödvändigtvis finnas samma såsom den GROSS INHEMSKA PRODUKTEN.
När först för ekonomer som försökas till, kvantifierar prestationen av ekonomier som de gjuter den som är mer lätt till, får information på inkomster än på produktion. Sedan produktion genererar inkomster, och inkomster kommer alltifrån delaktighet i produktion finnas där klart någon relation emellan inkomst och produktionen.
Det först försöker hos att kvantifiera prestationen av en ekonomi finnas till åtgärden den nationella inkomsten. Nationell inkomst finnas summasumman av:
I aktuell terminologi nationella inkomsten finnas nu anropade INHEMSK INKOMST. För ovan transaktionbordet wagen och lönerna, rents och intresse och avkastningar finnas 130, 20 och 40; respektive. Detta betyder att INHEMSK INKOMST finnas 130+20+40=190. Klart detta finnas inte samma såsom den vilkna GROSS INHEMSKA PRODUKTEN finnas 270. Notera att, om Depreciation (60) och indirekt affärsrörelse beskattar (20) tillkomma till INHEMSK INKOMST (190) som resultatet finnas 270. den samma figuren såsom den GROSS INHEMSKA PRODUKTEN och GROSS INHEMSKA KÖP, emellertid. Detta finnas inte bara ett sammanträffande. Den finnas alltid riktigt att INHEMSK INKOMST plus Depreciation plus indirekt affärsrörelse beskattar vilja finnas jämbördig till den GROSS INHEMSKA PRODUKTEN. Kvantiteten som erhållas, genom att addera Depreciation och indirekt affärsrörelse, beskattar till INHEMSK INKOMST heter GROSS INHEMSK INKOMST.
Propositionen för bevis finnas härav såsom följer. För varje industrisumma 1. en rea; 2. en urförsäljning finnas jämbördig till sammanlagda betalningar. Därför summasumman av allaa 1. en rea; 2. en urförsäljning finnas jämbördig till summasumman av allaa betalningar. Men summasumman av allaa 1. en rea; 2. en urförsäljning finnas mellanliggande plus final1. en rea; 2. en urförsäljning S. för 1. en rea; 2. en urförsäljning I, Likewise som summasumman av allaa betalningar finnas mellanliggande de plus slutbetalningarna P. för betalningar I därför,
Sedan I mellanliggande 1. en rea; 2. en urförsäljning och mellanliggande betalningar, förefaller på både sidor av ekvationen som den, burken finnas avbrutit ut till ger:
Slutbetalningar P finnas summan av nummrarna i det lågare vänstersidakvarteret av transaktionbordet. Den finnas jämbördig till summan av importer, wages, och löner, rents och intresse, avkastningar, depreciation och indirekt affärsrörelse beskattar. Summan av allat dessa beståndsdelar undantar importer heter GROSS INHEMSK INKOMST. , om således vi avdrar importer M alltifrån både sidor av ekvationen, vi får:
Ekvationen för vänstersidasidan finnas härav den justa GROSS INHEMSKA PRODUKTEN, och den rätt sidan finnas GROSS INHEMSK INKOMST. Således alltid:
GROSS INHEMSK INKOMST föreställer den sammanlagda köpa kraften som genereras i ekonomin i processen av produktionen. Denna köpa kraftburk finnas överfört kring ekonomin vid beskattning och utlåning, men den sammanlagda köpa kraften måster finnas jämbördig till den GROSS INHEMSKA INKOMSTEN. AGGREGERA som KÖPER KRAFT av de fyra sektorerna av ekonomin, finnas:
Final1. en rea; 2. en urförsäljning för en enda firma finnas inte en bra åtgärd av dess resultat. Sammanlagda 1. en rea; 2. en urförsäljning finnas en mer bra åtgärd av resultat för en enda firma, men ens de sammanlagda 1. en rea; 2. en urförsäljning av en firma får avspeglar inte exakt dess bidrag till ekonomin. Exempelvis två räknemaskinfirmor får har de samma 1. en rea; 2. en urförsäljning, men ettan fick monterar bara inhandlade beståndsdelar alltifrån andra firmor eller såsom importer. Den andra fast firman fick tillverkning som var alla av beståndsdelarna för dess räknemaskiner. Klart den andra firman finnas bidra mer mycket produktion till ekonomin. Begreppet av adderat VÄRDE - skaffar en mer bättre väg av att kvantifiera ett firmabidrag till produktionen av en ekonomi. Adderat VÄRDE - finnas definierat såsom de sammanlagda 1. en rea; 2. en urförsäljning av ett fast mer mindre dess köp alltifrån andra firmor eller importer. Den samma definitionen av VÄRDE - den adderade burken finnas sökte en industri.
I transaktionbordet de sammanlagda 1. en rea; 2. en urförsäljning av fordonindustrin finnas 160, men det inhandlar 40 alltifrån stål, 10 alltifrån jordbrukskultur och 10 alltifrån importen. Värdet - som adderas vid fordonindustrin, finnas därför 160 - (40+10+10) =100. Värdet - som adderas vid de allaa industrierna, finnas:
| Industri | Sammanlagda 1. en rea; 2. en urförsäljning | Köp alltifrån industrier och importer | Adderat värde - |
|---|---|---|---|
| Stål | 150 | 30 | 120 |
| Fordon | 160 | 60 | 100 |
| Jordbrukskultur | 100 | 50 | 50 |
Det SAMMANLAGDA VÄRDET - som adderas vid allaa industrier, finnas 120+100+50=270 som är vilken finnas den samma figuren såsom den GROSS INHEMSKA PRODUKTEN. Igen detta finnas inte ett sammanträffande. De sammanlagda 1. en rea; 2. en urförsäljning av en industri finnas samma såsom dess sammanlagda betalningar, så när vi subtraherar ut de mellanliggande betalningarna, och importer som vi finnas vänstersida med de vilkna nummrarna, understiger importer i bordet. När vi lägger ihop dessa nummrar, vertikalt som vi får ett vilket värde finnas samma såsom värdet - som adderas för den industri. När vi adderar upp värdena som adderas vid varje industri som vi får den samma figuren såsom GROSS INHEMSK INKOMST. DEN GROSS INHEMSKA INKOMSTburken finnas erhållande, genom att summing importer för varje horisontella rad nedan i bordet och alltså att addera vertikalt. Således,
Allaa femna av följa kvantiteter finnas jämbördig:
|
HEMSIDA AV Thayer Watkins |